Snö inne och ute!

En pojke kom på ide`n att lägga in en snöboll i frysen. När han sen en morgon kom till förskolan tog han fram den och började utfoska. Vi märkte att den var väldigt hård och isig.  Pojken ville prova att måla på den. Han upptäckte att det inte var någon bra ide att använda tuschpennor, för spetsen gick sönder. Efter det ville han ha en vattenkanna, fixade vatten och började hälla på sin snöboll. Hans tanke var att snöbollen skulle smälta och det gjorde den. Han trodde också  att snöbollen skulle smälta fortare om han hällde på varmvatten och det var också sant. Sen ville han visa sina kompisar vad han upptäckt, så vi tog in  en stor balja med snö!

 Is/snö bollen blir röd.

 Full aktivitet att göra olika former i snön.

 Jag ska göra en kub! Det får plats mer om man trycker åt!

 Här får många sinnen vara med, några tyckte det var kallt om händerna och ville ha något att gräva med i snön.

 Pojken berättade att tuschpennor inte var bra att ha i snön, därför provade vi vattenfärg.

Här hade barnen en ide` om att färgen skulle sjunka neråt om vi hällde på vatten.

Snögubbeväder!

 -Jag vill spraya gul färg, jag gör ögon!

 Så här bra blev det!

 Många barn ville vara med att hjälpa till!

Wow va snyggt!

Skum är spännande!

Under en tid har skum varit under luppen i ”vattenleken” här på Bäcken. Barnen har undersökt VAD man kan göra skum av och HUR man gör? Barnen har testat sig fram. De har provat olika blandningar såsom att blanda i Yes- diskmedel, tvål, schampo eller bara vatten. De har provat att blåsa med korta/långa sugrör, olika större rör, vispat med visp och skakat. Några saker de lärt sig om skum: 1. Det funkar bäst med Yes- diskmedel och vatten i ett kärl och sedan blåsa med ett litet sugrör. 2.  Det blir mer skum om man är två som blåser samtidigt, som att motorn blir starkare. 3. Skummet blir vitt även om vattnet är färgat har de upptäckt. 4. Skummet försvinner efter en stund, barnen tror att det smälter. 5. Skum är lätt, det går att blåsa iväg. 6.Skum ser ut som skägg om man sätter det på hakan.

 Vatten och Yes bubblar så här bra när man blåser med korta sugrör...

 ...med långa sugrör blir det jobbigare att göra bubblor och skum.

 Skummet flyger lätt iväg.

 Det blir så mycket skum att barnen måste fånga upp det i en balja på golvet.

 Detta stora rör gick inte alls att göra bubblor med...för det var för stort att få in i munnen.

 Detta rör gick bättre men det var tungt att blåsa.

För att få skum i denna stora balja fick barnen hjälpas åt.

Här testas teorin om att det går att vispa fram skum.

Barnen väntade sig färgat skum, men blev faktiskt lite besvikna då det bara blev vitt. 

Här har de skakat om behållaren och kan se att skummet fått lite färg...en stund innan det återgår till vitt.

Skum väger nästan "ingenting" i förhållande till vatten upptäcker barnen.

Så här såg skummet ut i "vattenleken" efter några timmar när vi tittade efter.

-Det har åkt ner i hålet där (slasken)! var barnens teori.

Uppdrag flytta vatten!

Idag löstes ett uppdrag i ”vattenleken” på ett fungerande sätt. Två killar ville ha vatten till en balja, för att leka med hajarna.

-Ok sa jag! men idag får ni inte använda kannor att ösa med. Ni får bara använda er av detta!

Matrialet var en slang, ett rör, två böjar, trattar och sprutor. Killarna påbörjade ett intensivt samarbete för att lösa uppgiften. Först höll den ena pojken slangen under vattenkranen och den andra såg till att andra sidan av slangen hölls i baljan på golvet. De samtalade hela tiden med varandra för att anpassa avstånd och placering. Killarna tyckte att detta sätt gick för sakta.

De provade istället med det större röret. Men röret var ju inte böjbart och gick därför inte att få perfekt in under vattenkranen. Men snart kom de på, att om de skruvade fast en av böjarna gick det att få in röret perfekt under kranen. Nu forsade vattnet ner i baljan och uppdraget var löst.

Slangen passar ju perfekt under kranen!

Men det händer inte mycket i baljan...

...lite tråkigt

Det stora röret rymmer mer vatten, berättar killarna. De försöker en stund med röret, men det verkar inte gå att få i något vatten i det.

Till slut provar de med böjarna och märker att det är en bra lösning.

Det blir lite extra kul när vattnet får rinna genom "vattenhjulet" också!

Vad kan vi ta med oss ifrån denna stund i ”vattenleken”. Vad såg vi och vilka glasögon hade vi egentligen på oss? Upptäckte barnen något och vad kan vi göra för att barnen ska få möjlighet att vidareutveckla tankar om detta?

Detta är vårt sätt att tänka kring pedagogisk dokumentation. Vi vill ta till vara på barnens egen nyfikenhet och drivkraft att lösa problem och att lära sig saker. Därför måste vi också vara lyhörda för och reflektera kring vad som upptar barngruppens tankar.

Christina Whener - Godee fångar förändringsarbetet på ett igenkännande sätt i boken Att fånga lärandet- pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier s.112

"Hur tiden, rummet och materialet är organiserat för lärande är i allra högsta grad traditionsbundet. När lärare börjar göra pedagogiska dokumentationer med hjälp av olika medier får de problem med tiden, att hinna med att dokumentera och berabeta materialet. Den som vill fortsätta måste helt enkelt spränga gamla tidsstrukturer och organisera om sitt arbete. Förskolor, skolor och fritidshem ser relativt lika ut över hela landet, med likartad inredning, materialutbud och strikt tidsindelning. Att tänka med utgångspunkt att alla är lika och "alla på en gång" har krävt sin organisation och tidsstruktur.

Om vi ska komma över koden som gör att vi kan upptäcka det aktiva, utforskande barnets eget kunskapande, måste vi förbinda oss att lämna ambitionen och tvångstanken att att förmedla allt vi själva kan och kommit på. Vi måste förändra tanken på att behandla alla  som om de var lika och rikta in oss på det stoff, material och olika miljöer som kan sätta igång olika aktiviteter och ge nya utmaningar."

TREVLIG HELG!

Kontraster!

Vi jobbar mycket med kontraster. Vi tänker att; för att barnen ska kunna upptäcka olika begrepp behöver de få syn på och uppleva olika dimensioner av material. När barnen exempelvis jobbar med vatten eller öser och häller med andra material finns det tillgång till olika storlekar på mått, kannor, trattar, sprutor osv När de jobbar med ljus ska det finnas olika ljuskällor, genomskinligt och ogenomskinligt material, prismor, speglar osv. I ”byggen” finns det olika dimensioner på rör, plattor och annat material. Detta för att barnen ska kunna upptäcka skillnader på hur olika mängder och material fungerar, samt hur olika material fungerar ihop

Den senaste miljön med kontraster är en bygghörna med svart – vit material. I morse satt en av flickorna och byggde där. Efter en stund gick flickan iväg...när hon kom tillbaka hade hon med sig en zebra.

-Zebran ska ju också bo här! Den är svart/vit!

Svart och vit är tydliga kontraster!

Visst fångar det ögat?

Flickan har hämtat zebran...

...och den smälter in bra i den svart vita miljön. En rolig reflektion av flickan tycker vi!! 

I stödmaterialet från skolverket: Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan - pedagogisk dokumentation hittar vi mycket stöd för vårt arbetssätt bl.a skriver man s.68: "I arbetslagets uppdrag ligger också att ordna miljöerna, tillföra oväntade material och se till att barnens intresse tas tillvara, väcks, hålls kvar och utmanas. Hjärnan är formbar och kan utvecklas och förändras hela livet. Men den behöver retas, stimuleras och överraskas för att förändringsprocesser ska starta. Att det är viktigt att  överraska och utmana barns  lärprocesser och tillföra oväntade vinklar, begrepp och material beskrivs utförligt inom hjärnforskning"

Kompetenta barn!

Är barn kompetenta? eller är de oskrivna blad som vi pedagoger ska fylla med kunskap? Varje dag får vi svar på den frågan och dagens svar fick vi av två flickor i gruppen som hjälptes åt att konstruera ett hus av vårt ”moa material”. De hade tankar om hur de skulle göra och vad som behövdes på huset. De hade egna erfarenheter, upplevelser och tankar om hur omvärlden skulle konstrueras. Dessa flickor berättade för mej att huset skulle ha två våningar och då måste man ha en trappa för att komma upp till övervåningen. Det måste finnas ett tak, för annars regnar det in. Utifrån dessa idéer konstruerade flickorna detta hus...

En stabil grund är bra!

En början på taket...kanske takstolar?

Stegen är på plats och taket läggs!

Nu kan vi flytta in!!

Ännu ett svar på frågan fick vi samma dag. Två flickor lekte och upptäckte i ”vattenleken”. De öste, hällde och förflyttade vatten på olika sätt. De samarbetade och kom fram till olika lösningar. Det fungerade så bra så pedagogen lät dem vara självgående en stund. När pedagogen kom tillbaka var det röd färg överallt; i alla vattenkärl, på bänkar och golv.

-Oj vad händer här?

-Vi har gjort jordgubbssaft och jordgubbsglass!

-Jag ser det!Vart fick ni den färgen i från?

-Uppe på hyllan!

-Ok, men ska man ta mycket eller lite färg när man blandar färg i vatten?

-Lite!

-Ok, har ni tagit mycket eller lite färg nu?

-Mycket, men annars smakar det inte så mycket!

-Nej det är sant....

Denna situation visar också på  kompetenta barn, även om det inte blev som pedagogen tänkt.

Lite läskigt kan det faktiskt se ut vid första anblicken...men det är ju bara jordgubbssaft och jordgubbsglass.

Här simmar också en tom färgflaska som tjejerna hittat på hyllan...synnerligen kompetent!

Entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande är ett omtalat ämne i skolans värld just nu. Men vad innebär det? För oss här på Bäckens förskola handlar det om att vi vill att vår verksamhet och våra miljöer ska ge barnen möjligheter att utveckla entreprenöriella förmågor som: nyfikenhet, kreativitet, inre motivation, initiativförmåga, problemlösning, ansvar, samarbete, ”ta sig församhet”. Vi tror t.o.m. att dessa förmågor är viktigare för barnen att få med sig från förskolan än faktakunskap om bl.a. årstider, bondgårdens djur eller människokroppen. Hela vuxenvärlden, skola och arbetsgivare mer eller mindre förväntar sig att ungdomar ska ha ett eget driv, se möjligheter, vara ansvarstagande och nytänkande.....Men hur i hela världen ska det gå till om man aldrig får träna?

För oss handlar det om att tro på barnens förmågor och att organisera tid och rum så att de får möjlighet och utrymme för sina egna ideer och små projekt. Vi tänker att det handlar om att göra barnens tankar och pågående processer viktiga i verksamheten. Vi vill inte att barnens ska komma till förskolan varje dag för att börja om, utan att de ska fortsätta och utveckla sina pågående funderingar och aktiviteter.

Att förflytta vatten har varit en pågående process  i barngruppen. De har förflyttat med kannor, rör, trattar, sprutor, banor osv.

I början var det mest att ösa och hälla, fram och tillbaka som gällde. Barnen använde sig av olika kärl.

En period tillverkade barnen is och använde i sitt undersökande.

Trattar i olika storlekar är intressant att använda för att förflytta vatten.

Att suga upp vätska med en spruta har barnen verkligen fått kläm på. Den här flickan tyckte det var svårt, men efter hjälp av pojken och flera tillfällens träning är hon en "hejare" på tekniken.

Ytterligare ett sätt att förflytta vatten är ju pipetter. Barnen har fått erfara att det tar väldigt lång tid att fylla kärl med pipetter....då går det snabbare med en spruta.

Sugrör och mun kan också förflytta vatten, med risk för en och annan kallsup.

Vattenbanor i olika former är intressant tycker barngruppen. Här är principen lutande planet central...ju mer lutning, ju fortare rinner vattnet.

Det är en speciell teknik att få igång virvlarna så att vattnet forsar genom dessa flaskor.

Den här pojken kom på att en tratt var en bra lösning för att få i vatten i en ballong.

I veckan tog denna pojken ett eget initiativ till att fylla på en hink på ett annorlunda sätt. Han hämtade en tratt och en slang. Sen höll han tratten under vattendunken och i slangen.

Så här lång väg transporterade han vattnet...

...och så här stolt var han när hinken var full.