Dessa frågor tog vi upp för diskussion och reflektion i vårt arbetslag:
1. Vad är motivation och lust att lära? Hur fångar vi det?
Vi diskuterade varför barn ofta har svårt att ”stanna” och fördjupa sig i innehåll, uppgifter och situationer. Vi vill inte att de ska göra saker för att vara oss till lags utan för att de själva är nyfikna och har ett intresse. Vi känner ibland att vi vänder ut och in på oss för att hitta miljöer, material och situationer som fångar deras nyfikenhet och lust att lära. Vi kom fram till att det är viktigt att hitta den ”proximala utvecklingszonen” så vi utmanar dem på rätt nivå och då också använder miljöer och material som är ofärdigt och går att använda på många olika sätt och på olika nivåer. Om vi blandar barngruppen på olika sätt kan barnen också inspirera och väcka nyfikenhet hos varandra. Vi sa också att om vi inte hittar rätt första gången kanske vi gör det den tionde.
2. Pedagogens roll? Vara närvarande, utmana och förundras!
Partanen skriver s 22 Hur kan du bereda dig på att upptäcka och uppfatta det oväntade i tillvaron? Har det betydelse om du rustar dig med en sådan förväntan varje morgon när du går till jobbet. Vad händer om du kan intala dig själv att vara mer närvarande? Kommer du att upptäcka oväntade saker, detaljer, tankar? Kommer du att få mer energi av att frammana din egen nyfikenhet? På den här frågan svarar vi JA. Vi tycker att detta är själva grejen i vår verksamhet. Att vi är närvarande, observerar, utmanar, tillför och framförallt förundras av barnens tankar och förmågor. Detta kräver dock att vi (arbetslaget) kan lita på varandra och kan säga till när det inte fungerar och när vi tappar fokus. Viktigt att dokumentera och tydliggöra hur barnen tänker och hur de gör för att sedan reflektera över en vidare utmaning.
3. Pedagogisk dokumentation. Hur reflekterar vi över den?
När blir dokumentationen pedagogisk? Vi kom fram till att det beror på vem som är mottagaren barn, föräldrar, arbetslaget eller samhället. För arbetslaget (pedagoger, verksamheten) blir dokumentationen pedagogisk när vi diskuterat och reflekterat över den. Vad säger den, vilket/vilka mål finns med, hur kan vi gå vidare. Det är bra om barnens tankar om dokumentationen finns med. För att underlätta för arbetslaget är det bra om det finns en mall för dokumentationen - Vad ska alltid finnas med?
4. Pedagogens roll
På s 59 skriver Partanen: Det handlar inte om metoder inne i klassrummet, utan det handlar om rollen. Synen på pedagogens roll. Hur kan pedagogen organisera en lärandemiljö som stimulerar och tar tillvara barnens möjlighet att skapa sin egen utvecklingszon i samspel med viktiga andra. Detta tänker vi ofta på och pratar mycket om. Vi anser att vår roll som pedagoger är att använda miljön som ”den tredje pedagogen”. Att utbudet är tillgängligt och att miljön ”talar om” för barnen vad man kan göra där. Vi ska som sagt finnas med och vara medforskare, ställa frågor, tillföra material för att utveckling ska ske. För att barnen ska känna engagemang och vilja att fördjupa sig är det viktigt att innehållet är kopplat till barnets erfarenheter, att de känner ett sammanhang och en nytta med det. Är vi intresserade av barnperspektivet och verkligen lär känna varje barn är det lättare att fånga intresset. Vi tycker därför att man inte kan planera upp för mycket av verksamheten utan följer barnens nyfikenhet i mindre grupper. Är det något vi känner att vi behöver introducera extra försöker vi göra det på ett spännande sätt för att få en WOW effekt som förhoppningsvis inspirerar barnen att fortsätta och så småningom ger en AHA upplevelse om innehållet.
Trevlig helg!
