Ljussättning i "konstruktionshörnan"

Idag utmanade vi barnen lite. Vi flyttade in oh-apparaten i ”konstruktionshörnan”, där är barnen inte vana att ha den. Först tittade de på sina egna skuggor av kroppen, händerna och sin rörelse på väggen. Men sen började de bygga framför oh-apparaten. De upptäckte olika saker bl.a. att de var tvungna att bygga tillräckligt högt för att bygget skulle projiceras på väggen, om något stod bakom något annat syntes det inte på väggen eller om de själva stod mellan bygget och väggen fick de byggets skugga på sig…spännande. För att tillföra en dimension i undersökandet tog pedagogen fram färgad plast att lägga på oh apparaten. Då blev det helt plötsligt andra konstruktioner och upptäckter. Den blå plasten blev ett hav med hajar, den gröna blev en äng med blommor och den gula lös som solen. 

Åter igen har materialet/miljön fångat barnen - ”den tredje pedagogen”. Hur allt är organiserat i rummet och hur materialet kan locka till att utforska och uttrycka tankar har helt klart en avgörande betydelse för nyfikenheten, intresset och koncentrationen hos barnen. Vi försöker använda material som går att upptäcka skillnader med, som är föränderligt och som ställer frågor: bl.a genomskinligt och ogenomskinligt material, ofärdigt bygg och konstruktionsmaterial, magneter i olika former, speglar, ficklampor, ljusbord, tyger, vatten, färg, konstruktionsbanor, rör, hjul, bollar och verktyg såsom oh-apparat, skruvmejslar, skruvdragare, limpistol, digitalkamera, ipads osv. Vi försöker tänka; koncentrera sig kan man bara göra om man har något att koncentrera sig på!

Flickan upptäcker att konstruktionerna som ligger ner syns inte på väggen.

Här är det många upptäckter; Vilka konstruktioner är det som syns på väggen egentligen? De som står längst fram eller bak? Pojken får stegens skugga på sig och hans skugga syns istället på väggen! Flickans skugga är större än pojkens, varför?

Här testar de hur den röda plasten ser ut mot bygget!

Den här killen är intresserad av hajar och vill gärna läsa om och leka med hajar. Han tyckte det var "coolt" att gå fram till de stora hajarna på väggen.

Den blå plasten associerades genast till havet och hajar. Barnen hämtade då våra hajar och gjorde fina havsmiljöer. Det som finns runt om är plankton och alger säger barnen.

"Grönt är skönt" - visst är det så! Detta blev en äng med blommor.

Spännande att se hur det man lägger på oh- apparaten projiceras upp på väggen!

Solsken blev det av den gula plasten!

"Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskade och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera..." (Lpfö 98)

Ösa och hälla med centrumtappar i olika färger!

Att Tibro är Sveriges möbelcentrum har väl ingen missat? Det är vi på Bäcken glada för idag. Vi har fått överblivna "centrumtappar" att använda som material. Vi bestämde oss för att färga några av dem i grundfärgerna. Barnen hjälpte till och tyckte det var spännande att få skaka runt tapparna med färg i burken. När de torkat hjälptes vi åt att hälla i dem i vårt "lekbord". Det blev en fröjd för ögat med alla färger och barnen satte spontant igång att ösa, hälla och sortera. Någon av barnen kom också på att det gick att använda brickorna från vårt andra konstruktionsmaterial att sortera tapparna i. Så åter igen hittade barnen egna sätt att använda materialet...bara att hänga på som pedagog.

Nu ska här bli gula fina tappar. Jag kan själv hälla upp färg!

Pojken upptäckte att tapparna var olika långa.

Skaka på! Det ska fastna färg på alla pluppar.

Här hjälps vi åt att göra lekbordet färgglatt!

Visst ser det inspirerande ut, här öser och häller barnen. Vi har olika storlekar på kannor, för att få in volymer i leken. Runt bordet har barnen kommit på att de kan lägga brickor från ett annat konstruktionsmaterial och sortera i.

Leken fortsatte i att sortera tapparna efter färger och mönster. Ska vi färga mer tappar kanske?

"De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten" Lpfö 98



Inspirationsbilder.

Idag vill vi dela med oss av lite inspirationsbilder från vårt byggrum. Man blir förundrad varje dag över hur påhittiga och kreativa barnen är. I vårt byggrum finns en mängd olika material att bygga med, mest insamlat ”återvinningsmaterial”. Det finns mycket som är bra med det bl.a  1. Måste barnen fantisera och själva tänka ut vad de ska bygga och konstruera när inget är färdigt. 2. Det krävs ofta samarbete för att skapa större konstruktioner.3.  Det ger signaler till barnen om att allt inte behöver vara nytt och fint utan man kan återanvända och hitta på nya sätt för materialet. 4. Det kostar inte så mycket, då kan vi använda våra pengar till andra dyrare material.

Detta är faktiskt en ishall i flera våningar. Pojken har varit i Tibro ishall och tycker att plexiglaset är isen och längst upp är det "fika", cafeteria. Sen är det ju djur som åker istället för Vicki och Joshi förstås

Pojken är koncentrerad för att det inte ska rasa. Han bygger med mjuka klossar och plexiglas. Längst underst bor djuren, ni kanske ser dem? Det är faktiskt så att oftast är det djur med i konstruktionerna. Det verkar som barnen vill ha något besjälat att bygga åt.

Den här killen har gjort landskap åt djungeldjuren. Visst är träden fina?

Tjejerna hjälps åt att lägga klinkers golv! Nej inte golv, men de lägger mönster av gamla klinkersplattor.

Ett vackert hav byggt av glasblock, ljusslinga, plastlock, konservburkar, sidenblommor, plexiglas och papprör.

Här har de byggt ett slott med tinnar och torn. Det dekoreras med svarvade ljusstakar.

Senare skapade de även en landgång till slottet av långa plexiskivor.

Vill även skicka med lite inspiration om att man kan bygga mycket ute, där är platsen stor och det går att bygga andra konstruktioner. Här ska det bli väg åt bilarna.

Tjejerna har byggt ett parkeringshus.

Tredje teknikträffen.

Nu har vi haft vår tredje teknikträff och den handlade mycket om ”Åna upp o ner”. Tibros marknadsutvecklare Magnus Thompson var med och informerade om dessa 10 festivaldagar vid Ånaplan i sommar. Tanken är ju att vi ska finnas där och visa lite av vår verksamhet och vad en ”Teknikförskola” kan vara. Det känns jättespännande men samtidigt lite konstigt. Vi funderar på hur vi ska utforma vår ”monter”. Men det lutar åt att vi flyttar med oss våra ”lärmiljöer” så de besökande kan få prova på våra miljöer och vårt material. Alla skolstadier ska förhoppningsvis finnas med på något sätt och då känns det extra viktigt att förskolan också finns med och visar att vi faktiskt är första länken i det livslånga lärandet. Vi vill förmedla att på förskolan finns det mycket lust, nyfikenhet, kreativitet och företagsamhet hos barnen. Vi önskar att dessa förmågor ska stanna hos barnen även i skolan. Ibland kan man uppleva att de mattas av någonstans på vägen. I så fall vad beror det på? Kanske ingen som vet, men vi tror att just förskolan är bra på att stimulera dessa förmågor hos barnen med miljöer och material som ställer frågor, utmanar och förbryllar barnen. Givetvis förutsätter det engagerade, närvarande och lyssnande pedagoger som har en barnsyn där de ser barnen som kompetenta och kapabla. Detta hoppas vi kunna förmedla på ett bra sätt med vår medverkan  vid ”Åna upp o ner”. Hoppas ni dyker upp!

Lutande planet

Vad händer när barnen får gå in i ett rum där pedagogen har lagt dit rör i olika dimensioner? Masssor, oj vad det var mycket att upptäcka. Bollar och bilar rullar bra, fast bara när röret lutar. Magneter går också bra att skjutsa ner i alla rören. De stora bollarna går inte plats i de smalare rören. Barnen kom snabbt på att de måste luta på rören för att något skulle hända. Här blev det också diskussioner om vad som skulle stoppas ner i röret och vart de tog vägen, hur fort sakerna åkte ner?  Barnen kom på att de var tvungna att vänta på sin tur eller göra ett eget lutande plan. Vi märker att barnen är bra på att ta efter och lära av varandra. Jag som pedagog är där och utmanar och sätter ord på vad som händer, jag frågar barnen vad de upptäcker.

Här ska testas, vilken boll rullar bäst?

 Vart är bollen?

 Om man hjälper bollen på traven, vad händer?

 Dessa saker kan vi prova stoppa i rören.

Men då! Den här bollen var ju för stor! Den får inte plats!

Här blir det turtagning och samspel.

Så här skriver "Förskola i utveckling - bakgrund till ändringar i förskolans läroplan":

"I barnens omgivning och vardagsliv finns en mängd företeelser som kan kopplas till naturvetenskap och teknik och som ofta upptar barns spontana intresse och nyfikenhet. Det är en viktig uppgift för förskolan att ta till vara och utveckla barnens intresse och engagemang när det gäller naturvetenskap och teknik som de möter i sin omgivning. Naturvetenskap och teknik har även nära kopplingar till andra målområden, som språkutveckling, matematik, skapande och värdegrundsfrågor liksom förskolemiljön"

Upptäcka tid med timglas

Barnen gjorde lite upptäckter med hjälp av timglas. Det blev många kloka tankar och en del diskussioner.
-Det växer sa en pojke.
-Ja, det blir mer sand där nere, svarade flickan.
-Vad är det för sand? Det är blåsand och rödsand, svarade pojken på sin egen fråga.
Här hade barnen ett samtal om färger, de jämförde och bytte timglas, vände fram och tillbaka, tävlade vilket timglas som var snabbast. De kom på att man kunde ta isär timglasen, om de spricker rinner sandet ut kom de tillsammans fram till.
Om vi ger barnen tid och möjligheter att upptäcka i miljön och vi är närvarande för att utmana , kan mycket upptäckas och utvecklas. Här använde barnen matematik när vi pratade om tid, färger, begrepp osv. Vi pedagoger behöver inte alltid ha de rätta svaren, barnen kan utforska och upptäcka ändå. Vi har ingen aning om vad timglasen innehåller för sand eller att de gick ta isär.

 Hög koncentration....- Jag tror den blåa sanden vinner!

- Timglaset gick att ta isär, sanden rinner ändå!

-Nu står sanden stilla! upptäcker pojken när han håller timglaset plant.

Pojken försöker blunda och gissa när sanden runnit ner. Man kan säga att han tränar på förmågan att uppfatta tid.

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

    utvecklar sin förståelse för rum, form, läge, riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.

utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp (Lpfö 98)   

Tänkvärda reflektioner!

Barn blir olika beroende på vilken situation de befinner sig i. Ett barn kan tyckas vara koncentrerat, visa nyfikenhet och engagemang i en situation/miljö, men i en annan situation/miljö kan samma barn vara frustrerat, okoncentrerat och uppfattas ”stökigt”. Det är vår uppgift som pedagoger att låta barnet befinna sig i den ”positiva” situationen/miljön så mycket som möjligt. Det ger givetvis barnet bäst förutsättningar för att lära och utvecklas. Förr tänkte vi att barnet behövde försättas i den ”negativa” situationen/miljön för att träna på och lära sig att vara där. Men oftast blev det inget bra resultat, för vare sig det enskilda barnet, den övriga barngruppen eller oss pedagoger 
(Egen reflektion)


En skicklig pedagog som reflekterar över sig själv uppfattar inte barns koncentrationssvårigheter och bristande intresse som en defekt hos barnet utan som en brist i den egna förmågan att konstruera en pedagogisk praktik som stimulerar alla barn…
(Lotta Törnblom, Lärarfortbildning)


När vi säger något om ett barn säger vi samtidigt något om den pedagogiska verksamhet vi erbjuder. Ett koncentrerat barn befinner sig i en verksamhet med något att koncentrera sig på. 
Ett okoncentrerat barn befinner sig i en verksamhet med lite att koncentrera sig på för detta barn.
Ett passivt barn befinner sig i en verksamhet med lite att vara aktiv med för detta barn.
(Elisabeth Nordin Hultman, Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande) 


Dessa reflektioner kan kännas tuffa mot oss pedagoger, men vi tolkar det som att detta är läroplanens intentioner. Läroplanen skriver att verksamheten ska utgå från barnens behov, erfarenheter, intressen och åsikter. Vi ska stimulera barns företagsamhet, nyfikenhet och lust att lära. Vi ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. Vi ska utvärdera oss pedagoger och verksamheten, inte barnen. Vi måste fråga oss vad vi har gjort för att stimulera barnens intresse, nyfikenhet, lust att lära och sträva mot de mål som läroplanen uttrycker?

Detta tycker vi är reflektioner och frågor som borde diskuteras i nätverk mellan förskolor. Man behöver absolut få reflektera och diskutera mer pedagogiska tankar för att kunna utmanas och utvecklas. Finns det någon som håller med?

Spår av noshörningar och tigrar.

Vi har skrivit tidigare att vi försöker ta reda på barnens avsikter med sitt handlande innan vi ”stoppar” dem. Idag uppstod en sådan situation. Två killar valde att vara i ateljén. De tog med sig djur in ifrån ”byggen” och tänkte sig att måla på dem. Först kändes det inte ok, måla på djuren! det gör man väl inte? Men pedagogen lät barnen ta med sig djuren och observerade vad som skulle hända. Killarna började måla på djurens kroppar. Pedagogen såg att de ville göra avtryck av djuren på papper. Killarna upptäckte att det inte gick så bra att trycka med djurens ojämna kroppsform. Efter en stund kom de på att de istället kunde måla på djurens fötter och göra spår på pappret. Under denna stunden i ateljén tog pedagogen verkligen vara på barnens intentioner, deras nyfikenhet, upptäckarlust och utforskande. Nu är djuren rena igen, det var så enkelt som att bara tvätta av dom med varmt vatten!  

   

                        

Killarna tycker verkligen att deras påfund att testa måla på djuren är intressant.

Färgen på tigerns rygg vill inte färga av sig på pappret. Men han upptäcker att om han målar på fötterna och trycker, så blir det fotspår.

Kompisen ser hur han gör och börjar också måla fötter och göra fotspår.

Det blir många spår av olika djur. Nästa gång kanske de ska prova att göra fotspår av sig själva?

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och ideer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet (Lpfö 98) 

Upptäckter med vatten

Eftersom temperaturen ute varit på minus, har vi tagit tillfället i akt att inspirera barnen att ha tankar kring hur vatten stelnar och blir till is. I detta projekt har flyta och sjunka varit flitiga begrepp, eftersom barnen lagt saker i vattnet (pärlor, färg, fjädrar, pinnar, sand mm). Barnens upptäckter var att isen blev större, vatten ökade sin volym när det stelnade. Detta kunde en flicka konstatera eftersom ballongen spruckit och gått sönder när vattnet frusit till is. Upptäckten av att isen kan gå sönder blev väldigt kul. Det fanns vatten inuti "ballong isen", vattnet hade inte stelnat längst in.

Det blev vackra konstverk att undersöka, känna på, smaka på och studera isens vackra struktur. Vi lade ut speglar på bordet för att få en dimension till. När det var dax att gå ut tog vi med oss "ballong isen" och fortsatte att undersöka ute.

 

  Nu ska vi se vad som finns inuti dessa ballonger?

 Pojken tar bort rester av ballong, oj vad halt och kallt isklotet var.

Barnen inspirerades av att experimentera med den vackra isen och dess färger och former.

 Vilket vackert isklot!

 Här försöker vi sammanfoga isen med hjälp av salt.

Så här blev konstverket.

 Vi tog med "ballongisen" ut.

 Oj, denna ballongen har inte stelnat.

"utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband med naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen" Lpfö 98

Nytt konstruktionsmaterial!

För oss är det iallafall nytt, detta ofärdiga konstruktionsmaterial från Kronkvarn här i Tibro. Bara fantasin sätter gränser för vad det kan bli. Idag har vi åter igen reflekterat över hur olika flickor och pojkar konstruerar för det mesta. Dikussionen kom direkt igång...vad beror det på? Är det vi som påverkar barnen? Åter igen kom vi också fram till, att vi inte tror att vi pedagoger påverkar barnens "genustänk", men att samhället i övrigt och kanske i hemmen görs det.  En utav tankarna med att vi väljer ofädigt material här på Bäcken är just att det inte är "genusifierat", utan är helt neutralt, ändå blir det skillnad på flickors och pojkars konstruktioner. Vi har observerat att flickorna gärna bygger saker till hemmet eller fantasifigurer, medan pojkarna oftast konstruerar fordon eller maskiner. Däremot väljer lika många tjejer som killar att konstruera, så skillnaden är just VAD de konstruerar. Men kanske just den skillnaden är bra för framtiden, så att både tjejer och killar behövs inom denna branch???

 - Jag ska göra en groda! Bara fantasin sätter gränser. Här är två tjejer som gillar att konstruera.

 Titta jag bygger tårtor, många tårtor! Hon fick blåsa ut många ljus.

Flickan inspererades att bygga tårtor i olika höjder och längder.

Här leker tjejerna med brandbilen som en av pojkarna byggt.

 

Åter en konstruktion som killar har gjort, ett fordon. De rullade det annorlunda fordonet mellan varandra.

Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att att prröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller  (Lpfö 98 s.5)