(Egen reflektion)
En skicklig pedagog som reflekterar över sig själv uppfattar inte barns koncentrationssvårigheter och bristande intresse som en defekt hos barnet utan som en brist i den egna förmågan att konstruera en pedagogisk praktik som stimulerar alla barn…
(Lotta Törnblom, Lärarfortbildning)
När vi säger något om ett barn säger vi samtidigt något om den pedagogiska verksamhet vi erbjuder. Ett koncentrerat barn befinner sig i en verksamhet med något att koncentrera sig på.
Ett okoncentrerat barn befinner sig i en verksamhet med lite att koncentrera sig på för detta barn.
Ett passivt barn befinner sig i en verksamhet med lite att vara aktiv med för detta barn.
(Elisabeth Nordin Hultman, Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande)
Dessa reflektioner kan kännas tuffa mot oss pedagoger, men vi tolkar det som att detta är läroplanens intentioner. Läroplanen skriver att verksamheten ska utgå från barnens behov, erfarenheter, intressen och åsikter. Vi ska stimulera barns företagsamhet, nyfikenhet och lust att lära. Vi ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. Vi ska utvärdera oss pedagoger och verksamheten, inte barnen. Vi måste fråga oss vad vi har gjort för att stimulera barnens intresse, nyfikenhet, lust att lära och sträva mot de mål som läroplanen uttrycker?
Detta tycker vi är reflektioner och frågor som borde diskuteras i nätverk mellan förskolor. Man behöver absolut få reflektera och diskutera mer pedagogiska tankar för att kunna utmanas och utvecklas. Finns det någon som håller med?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar