Igår läste några barn om hajar och letade fakta på nätet. Det blev diskussioner om någon skulle våga bada i vatten där det finns hajar? Svaret blev att ingen skulle våga det. Vi berättade då att det finns ”hajburar” som människor kan hoppa i och sedan sänkas ner i vattnet, så inte hajarna kan komma för nära. Detta tyckte barnen var spännande och vi letade efter bilder på det. Sen kom tanken om att göra ”hajburar” till vår egen havsmiljö. När vi tittat på bilder och funderat en stund upptäcktes en riktigt bra och enkel ide...physsaliskorgar och buntband!
Så nu har barnen skickat ner bl.a prinsessor, prinsar och hundar till hajarna och alla har klarat sig utan att bli uppätna. Det är inte bara hajar som hälsar på utan också snälla djur som delfiner, valar och sjölejon.
Barnen kom också på att det behövdes en båt att åka i på havet...så de gick till verkstan och tillverkade en. En dag där många entreprenöriella förmågor nyttjats; nyfkenhet, kreativitet, initiativförmåga, företagsamhet, problemlösning, samarbete osv...
Vilken stor mun vithajen har...barnen vet inte om de skulle våga åka ner i sådan bur!
Vi läste också att hajar lockas av blodlukt. Barnen lägger ut blodspår för att locka fler hajar.
Här tillverkas en "hajbur".
Så här fin blev båten.
Prinsessans tur att åka ner i buren...
...och nu kommer tigerhajen!
Delfinen kommer och hjälper prinsessan.
Blir lika glad varje gång jag går in här och läser :) Vilken fantasi och kreativitet barnen har och ni också! Ett sånt härligt engagemang! Är så tacksam att man kan få "vara med" här via bloggen. /Williams mamma Caroline
SvaraRadera