Teknik och design vid ljusbordet

Vi använder oss av miljön som "tredje pedagogen". Vi anser att det ska vara tydliga miljöer som talar om vad barnen kan göra just här. Tanken är att det ska vara en verkstad och att den alltid kan förändras.
Nu var det dax att hitta på något nytt och utmanande till ljusbordet. Några barn var med och tillverkade ett "sinnes" memori. Här kan barnen para ihop, benämna olika tekniska begrepp, upptäcka motsattsord (liten-stor, hård-mjuk många-få mm.). Det är alltid lika spännande och se vad barnen nappar på i en miljö och spinna vidare på det.

Flickan lägger de burkar som innehåller samma sak brevid varandra. Benämner tex. magnet, skruvmejsel, glitter.

Här kom flickorna på att lägga burkarna i en kvadrat.

Här byggs det torn i mönster.

Titta en stjärna utbrister flickan och börjar sjunga blinka lilla stjärna på engelska (som vi gjorde på lucia).

Ett annat användningsområde som barnen hittade på, spela musik.

Delar och helheter

I förra inlägget pusslade barnen på ipaden, idag var det pussel på det traditionella sättet...kul och utvecklande med omväxling. Dessa två pussel gillar barnen extra mycket. De går ut på att sätta samman bilar och djur från delar till helheter. Just förståelsen för relationen mellan delar och helheter är ju en av grunderna för talbegreppet och räkneprinciperna. Vi tror att det är viktigt att vi kan synliggöra och sätta ord på vad som kan vara matematik i förskolan om omgivningen ska förstå vår viktiga roll som första steget i skolväsendet.

Dessa delar bildar konstiga helheter tycker barnen!

De börjar från början och hittar delar som passar ihop, oftast blir det ganska bra. Färgerna brukar de nästan alltid träffa rätt på.

Nu har alla delar kommit på rätt plats, tycker pojken!

Detta pussel är lite svårare med tre delar till varje helhet. De flesta barnen ser ganska snabbt när det blir fel och har roligt åt de konstiga djuren de pusslat ihop...exempelvis ett krokodilhuvud, en ankkropp och tigerfötter.

Så här kan det se ut.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp". Lpfö 98

.

Lilla julafton

Lilla julafton idag. Efter att ha provat en ipad i några dagar förstod vi hur mycket roligt och lärorikt man kan använda den till och beställde två tycken för de pengar vi hade kvar. Idag har vi testat dem med önskat resultat...fängslande och utmanande! Barnen har sjungit, pusslat, målat, bakat och letat föremål med  ipadsen.
Vi vill poängtera att detta bara är ett av alla verktyg barnen använder för att lära, inte en barnpassning eller en ersättning för annnat material, som vi förstått att många funderar över. Idag t.ex gick några av barnen ifrån ipaden intill vattenrummet och experimenterade med vatten och diskmedel - såpbubblor. Denna mångfald av lärmiljöer tror vi utmanar barnen i deras utveckling!

Vi hittade "Twinkle twinkle little star" som vi sjöng på vårt luciafirande och kunde sjunga med ipaden.

Viken kaka ska jag baka och hur många?

Den här killen valde att måla ett grönt lejon. Det verkar mycket lättare att färglägga med fingret än med penna.

Dra och släppa rätt kräver koncentration och finmotorik.

Nu är det dags för bubblor...

...och ändå mera bubblor!

Frigits!

Nu har vi gjort det igen! hittat ett underbart material som fascinerar både barnen och oss pedagoger. Det heter Frigits och är en konstruktionsbana för både kulor och vatten. Den sätts fast med magneter på baksidan. Idag provade vi den på kylskåpet. Den fascinerade verkligen barnen, de provade många olika sätt att konstruera banor så att kulorna skulle få roliga åkturer utmed kylskåpsdörren. Det krävdes flera tankar och justeringar för att kulan skulle hålla sig i banan. Skriften "Förskola i utveckling - bakgrund till ändringar i förskolans läroplan" menar att om barnen arbetar med egna konstruktioner kan det bidra till att de upptäcker tekniska lösningar i vardagen, ser behov av förbättringar eller problem med dessa, förstår hur tekniska lösningar fungerar och kan urskilja liknande lösningar i vardagen. Skriften säger också att förskolans miljö bör vara mångsidig och med ett material som inbjuder till att pröva, undersöka, experimentera, testa och förbättra. Detta material utmanar verkligen dessa förmågor hos barnen (och oss pedagoger...)
(På YouTube finns häftiga små filmer att få inspiration ifrån...sök på frigits)

Så här såg en utav banorna ut!

Tjejerna samarbetar med en bana som de tycker ser rolig ut.

Alla vill hinna först att fånga kulan när den kommer ner.

Jag vill nå ända upp till starten! Det måste varit en längre kompis som anlagt den här banan!

Äh! Det går nog att börja här också.

Skruvdragare en vuxensak?

Visst tycker barn om leksaker, men det tänds något visst i deras ögon när de får använda oftast förbjudna, riktiga ”vuxensaker”. Detta har vi bl.a. märkt när hantverkande föräldrar kommit och hämtat sina barn med ”jobbarbältet” kvar på eller när vaktmästaren varit här och jobbat. Direkt dras barnen dit och vill klämma, känna, prova och använda. Detta har vi tagit fasta på och gjort i ordning en skruv och konstruerar hörna. Vi har t.o.m inköpt två skruvdragare som barnen ska få jobba med under uppsikt av oss pedagoger. Vi tror på våra små konstruktörer och vill ge dem nya utmaningar… fortsättning följer från denna hörna!!

Marias Henrik har tillverkat två skruvplattor åt oss, som vi satt upp på väggen i skruvhörnan.  Här kan barnen stå och skruva själva eller tillsammans med en kompis.

Den här pojken hittade lampfunktionen och tyckte det var spännande att lysa på skruven.

Det krävs koncentration för att pricka rätt i skruven och lite styrka för att orka hålla i skruvdragaren samtidigt.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar"

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap"

Att få hålla på när man vill! Rättigheter eller dumheter?

Ibland tänker vi att vår verksamhet kan uppfattas flummig. Vår verksamhet styrs till största delen av barnen. När vi kommer till förskolan vet vi inte precis vad som ska hända under dagen och det gör att det är extra spännande att gå till jobbet varje dag med förväntningar på vad som ska hända. Eftersom barn behöver lust, nyfikenhet och intresse samt ett sammanhang för att lära bäst, vill vi att de ska få styra vart nyfikenheten och intresset finns just nu, vilka frågor som kommer upp. För att fånga deras nyfikenhet och intresse jobbar vi med ”miljön som tredje pedagogen” dvs. vi försöker utforma miljöer där barnen kan utforska, upptäcka och utveckla förmågor som vår läroplan säger att förskolan ska sträva mot. I dessa miljöer finns sedan vi pedagoger som ”medforskare” och utmanar barnen i deras tankar och reflektioner. En stor vinst med detta arbetssätt är att barnen har tillgång till dessa ”lärmiljöer” under hela dagen istället för bara när vi pedagoger har planerat in det eller tagit fram materialet, samtidigt är det lättare för oss pedagoger att fånga lärandet/dokumentera om vi finns närvarande i processen.

Matematik i vardagen

Ordet ”städa” klingar väl inte så roligt i mångas öron, varken stora eller små. Idag hade några grabbar hällt ut allt duplo i duplohörnan, vilket är helt ok när man ska konstruera. Men framåt mellanmålet skulle vi ”städa upp” de klossar som inte var byggda med… dvs.många. Vi vet sen tidigare att när städa kommer på tal vill många hellre göra någonting annat. Så jag ställde fram fyra lådor och sa till grabbarna att de kunde hjälpa mig att sortera upp gula, blåa, röda och gröna klossar. Det blev en väldig fart på sorterandet och det var två stolta killar när jobbet var klart. Det blev också mycket matematik den här korta stunden. T.ex att sortera, likheter och skillnader, vilken färg fanns det mest eller minst av, det fanns stora och små klossar, det sista tävlade de om vem som hade tyngst låda och kunde lyfta den högst osv. Vi försöker fånga dessa små stunder till att utmana barnen att sträva mot målen i läroplanen. Det blir så naturligt när allt utgår ifrån ett sammanhang. Vi reflekterar ofta över hur vi jobbade förr, när alla barn skulle vara fokuserade samtidigt och dessutom samtidigt vara intresserade av det som vi pedagoger valt att barnen skulle lära sig. Allt detta skulle också ske under en samling på ca 30 min eller under en förmiddag i veckan. Undrar egentligen vad de lärde sig? Vi läste någonstans om vad barn har svarat att de lärt sig på samlingen. De svarade bl.a att de lärt sig sitta stilla, vara tysta, inte knuffas, räcka upp hand osv. Undrar om det var dessa förmågor som pedagogerna tänkt sig att barnen skulle utveckla?

Den här är gul, den ska vara i din låda!

Pojken testar mig om jag ser att han tänker lägga en blå kloss ibland de röda klossarna. När jag uppmärksammar det skrattar han och byter låda.

Så här många var de gröna klossarna!

De blåa klossarna var så här många. Kolla vad högt jag kan lyfta!

”De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten" Lpfö 98

                             

                              



Vattenlek

Om man bara har rätt ”glasögon” på sig kan man verkligen se hur mycket barnen upptäcker och eventuellt lär sig på en dag. Idag var jag tillsammans med två barn i ”vattenleken”. Pojken fyllde en ketchupflaska med vatten gång på gång. När vattnet nått toppen på flaskan stod vattnet som en fontän innan han tog bort flaskan. Detta upprepade han gång på gång och vattnet sprutade.  Men efter ett antal gånger hinner han ta bort flaskan innan den blir full…han har alltså lärt sig anpassa tid och volym. Sen tänker han fylla flaskan genom att doppa ner den i en bunke… men nej den får inte plats. Då tar han en mindre flaska, som får plats i bunken, och fyller den istället. Detta är logiskt tänkande på hög nivå för en nästan tvååring. Vi reflekterar ofta över att hade vi inte varit närvarande och intresserade av barnens tankar och ambitioner i olika situationer hade vi aldrig fått syn på dessa underbara ögonblick.

Pojken upptäcker att när flaskan är full rinner vattnet över.

Yes! nu hann jag ta undan flaskan innnan det rann över! Nu tar flickan istället över och fyller på sin flaska. Barn lär verkligen av varandra.

Den här flaskan fick ju plats i baljan. Detta var ju också ett bra sätt att fylla på en flaska! 

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar 

(Lpfö 98)



Projektet teknikförskola

I dag har vi haft ett andra uppföljningsmöte om arbetet med projektet ”teknikförskola”. Förskolan Sprattelbo är också med i projektet och det är intressant och roligt att kunna bolla tankar med andra pedagoger. Ett uppdrag är att vi i vår ska presentera vad en teknikförskola kan innebära och hur vår verksamhet/resa sett ut under hösten. Eftersom vi på Bäckens förskola också är med i ett EU projekt – STEPS, som utmanat oss att starta den här bloggen, finns ju vår ”teknikresa” redan att följa. Men det är ju som sagt var bara vår resa och vårt sätt att tänka runt vad teknik på förskolan är. Det finns säkert väldigt många andra sätt och idéer som är lika bra. Vårt sätt, är att jobba med miljön som ”den tredje pedagogen”. Vi vill att miljön ska tala om för barnen vad de kan undersöka och jobba med. Vi vill att barnen ska veta var de kan hämta det material de behöver till sina projekt och vi vill att barnen ska känna att vi har en verkstad där det är ok att pröva, misslyckas och pröva igen även om det stökar ner lite. Vi jobbar inte med ”punktinsatser” dvs. tar fram teknikmaterialet då och då, utan det finns i våra miljöer ständigt så att barnen kan välja själva. I vår har vi tänkt följa några av barnens projekt här på bloggen, så ni får se hur deras tankar och idéer utvecklas. Hoppas ni hänger med!!

Ett tack

Som sagt tycker många av våra barn att det är roligt att utforska med overhead apparaten. Vi har lagt ut lite ”krokar” hos vänner och bekanta för att se om vi kunde få tag i flera. Här om dagen fick vi ”napp”. Vaktmästaren på Kavelbro gymnasiet i Skövde, Göran Johansson, hade ställt undan en överbliven åt oss. Det vill vi tacka så mycket för och här kommer lite bilder på hur mycket spännande och kul man kan ha med en oh apparat.

Flickan leker och laborerar med geleformerna på apparaten. Samtidigt kan hon se det hon gör på väggen framför.

Så här ser det ut på väggen. Flickan pekar och berättar om de olika färgerna och formerna.

Här är ett annat experiment på gång, med en plexiglasskiva, stenar och fomer.

Så här blev det resultatet. Flickan försöker fånga triangeln.

Och här försöker hon nå till stenen högst upp, men behöver nog växa lite till...eller hämta en stol.

Genus i byggen

Vi har reflekterat över att flickor mer än pojkar ofta vill tillsätta färgglatt material i sina konstruktioner. Här hittade de exempelvis några flaggor som ramlat ner från taket i hallen. De använde dem direkt som underlag i sitt bygge. Pojkarna vill gärna bygga högt och stort medan flickorna gärna vill designa med lite vackra småprylar. Dessa reflektioner är generella och det finns givetvis undantag. Men vi tycker det är viktigt att byggrummet innehåller mycket olika material, så att alla barns intresse för bygg och konstruktion lockas och utmanas.

Här får djuren en härlig matta av mjuka, vackra, färgglada tyger.

Tjejerna dekorerar klossarna där djuren ska bo.

Det krävs finmotorik för att hantera de små paljetterna.

En dag pratade vi om vilka olika platser vi besökt under våra utflykter. Många av barnen kom ihåg mini zoo. Vi bestämde oss för att försöka bygga upp mini zoo i vårt byggrum. Här håller en av flickorna på att göra vatten i ankdammen. Hon tyckte att de blå och genomskinliga stenarna såg ut som vatten.

Kaninerna och fåren med sina lamm fick egna små hagar. Hönorna och tupparna kunde flyga fritt. Härligt att observera barnen när de minns och samtalar om våra stunder på mini zoo i somras. 

En av flickorna hade försökt sig på en ritning av mini zoo. Här jämför hon om de byggt som ritningen, och det tyckte hon att de gjort.

•  Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker,material och redskap.
•  Förskolan ska verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten.