Många av våra funderingar och diskussioner i arbetslaget uppkommer när vi läst bloggen pedagogiska kullerbyttan. Den innehåller så mycket tänkvärda pedagogiska ”kullerbyttor” så man kan ibland bli alldeles frustrerad över att vår roll som pedagoger är så komplex och samtidigt så avgörande för hur verksamheten och kvalitén för barnen blir. Det måste vara viktigt och utvecklande för alla pedagoger att få att reflektera över dessa frågor emellanåt. Men alla har olika förutsättningar och då bl.a. hur organisationen ser ut för reflektion och vilka resurser som finns att tillgå. De förskolor som har en pedagogista knuten till sig har ett naturligt ”bollplank”, en pedagogisk handledare och det kan göra det lättare att komma vidare när man ibland ”sitter fast” i sina ”pedagogiska kullerbyttor”. Vår förskola har ingen pedagogista att utbyta tankar med, därför letar vi litteratur, föreläsningar, artiklar och nätverk att ha som utgångspunkt för våra diskussioner.
Men i förra veckan hade vi en heldag för reflektion och planering och under de två första timmarna hade vi möjligheten att bolla pedagogiska tankar med en ny ”resurspedagog” för förskolorna i kommunen...Tack Bånita! Vi blev lite klokare och känner att vi är på ”banan”, men en sak är säker och det är att allt går att utveckla.
Höstens utmaning här på Bäcken, är att få till mer reflektionstid tillsammans med barngruppen. Vi ser stor potential i våra ipads som vi också har provat att koppla till vår projektor. Denna direkta återkoppling till barnen ger dem stor möjlighet att få syn på sitt eget lärande och också tydligare påverka hur vi går vidare med deras projekt. Vi återkommer med hur utmaningen lyckas...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar