Som ni säkert läst brinner vi för ett entreprenöriellt lärande och har också berättat hur vi tänker kring detta arbetssätt. Regeringen vill också att detta ska genomsyra skolans arbete. Många tänker säkert: Måste de ”krångla till det” redan på förskolan! Ska barnen verkligen behöva vara entreprenörer redan som så små!” Man kan givetvis se på detta utifrån olika synvinklar. Vi ser det som att i förskolan har barnen alla möjligheter att få upptäcka, prova, driva sina idéer, tänka utanför ramar och träna på att våga framträda och berätta om sina idéer för barngruppen. När man som vi, vill jobba med entreprenöriellt lärande, kräver det också att vi pedagoger är entreprenöriella och vågar tänka utanför den traditionella organisationen av förskolans verksamheten (tid, rum, material och förhållningssätt).Vi måste våga släppa lite på den ”kontroll” vi alltid har haft på vad barnen ska lära sig, hur de ska lära sig och när de ska lära sig. Vad säger läroplanen då? Vi tolkar det som att läroplanen stödjer det entreprenöriella lärandet i sina skrivningar. Exempelvis:
- ”Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras” (Lpfö 98 s.6)
- ”Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera” (Lpfö 98 s.6)
- ”Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter” (Lpfö 98 s.7)
- ”Verksamheten ska ge utrymme för för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande” (Lpfö 98 s.7)
I veckan kände vi oss glada, vi upptäckte en artikel som utvecklar de tankar vi har om att förskolan är en bra plats för barnen att få börja utmana sina entreprenöriella förmågor.
Är det här tänkandet verkligen nytt? Är det inte i själva verket ett nytt innenamn på ett lärande som alltid ägt rum? Man ska vara försiktig med sin entusiasm och först tänka efter innan man hoppar på något som uppenbarligen är politiskt avsett.
SvaraRaderaHej Bertil!
RaderaVad roligt att du tittat in och tyckt till om våra tankar...och vår entusiasm. Vi har jobbat inom förskolan i många år och för oss är detta i alla fall ett nytt sätt att tänka och utforma verksamheten på. Förr lät vi inte barnen vara särskilt initiativtagande, företagsamma och kreativa utan att vi hade bestämt när, var och hur. Vi har tydligt märkt hur barnen tar chansen, upptäcker och utvecklar nya strategier och fungerande lösningar om vi inte stoppar dem. Att politiken tycker som vi är givetvis ett plus, men detta arbetssätt påbörjade vi innan vi hade hört ordet entreprenöriellt lärande, bara för att det gav både barngruppen och oss pedagoger så mycket positivt.
Ja visst har det alltid ägt rum, men inte i skolan! Skolans styrdokument innehåller ju mängder med skrivningar som kräver ett entreprenöriellt lärande, men det garanterar tyvärr inte heller att det genomförs i praktiken i skolor. MEN, kanske viktigast av allt, om det "alltid ägt rum" beror nog mest på hur begreppet definieras. VI har valt att definiera det utifrån vilket resultat som genereras av lärandet. Dvs. om alla elever blir entreprenöriella efter genomgången skola så märks det genom att det blir roligare och roligare att gå i skolan ju längre man gått där, entusiasmen ökar och mognar med stigande ålder, barn kommer till skolan som engagerade och lämnar skolan med ett än mer fördjupat engagemang. Visst har väl det hänt här och där så länge skolan funnits, men det är ju inte riktigt skolans signum idag...
Radera